Det XVII:e Nordiska Upphovsrättssymposiet inleds med en uppdatering rörande lagstiftningsarbete och domspraxis i Norden sedan föregående möte i Helsingfors 2017 (Session I). Men i huvudsak fokuseras på en numera helt fundamental fråga: Vilket genomslag har EU-rätten fått i Norden eller, annorlunda uttryckt, vad finns kvar av en mer specifikt nordisk upphovsrätt? Frågan är onekligen komplex, men viktig att ställa och besvara.
Symposiet vill således belysa samspelet mellan två rättsordningar, den EU-rättsliga och den nationella, pröva EU-rättens grunder liksom tolkningsmöjligheter av uttryck och begrepp i direktiv och förordningar och i vilken utsträckning medlemsländerna får komplettera EU-rättsliga regler med egna regler. Hur tillämpas faktiskt EU-rätten i Norden på upphovsrättens och de närstående rättigheternas områden? Vad krävs av den nationelle lagstiftaren och domaren i en medlemsstat? Vilka principiella förhållningssätt förekommer och vilka möjliga skillnader finns medlemsstaterna emellan eller relativt ett EES-land? Räcker det med visst materiellt resultat uppnås eller krävs en delvis ny metod? Session II söker svar på dylika spörsmål.
En röd tråd genom symposiets fackliga program utgörs av EU-domstolens synnerligen omfattande och ofta rörliga praxis på upphovsrättens och de närstående rättigheternas områden och dess konkreta genomslag i nordisk upphovsrätt.
I Session III prövas vad som faktiskt är harmoniserat på EU-nivå, särskilt i ljuset av EU-domstolens praxis, dels beträffande ensamrättigheterna dels vad gäller inskränkningarna i sådan ensamrätt. Vilken betydelse har äldre förarbetsuttalanden, praxis och doktrin? Fenomen som framförande och överföring till allmänheten, liksom gränsdragningen dem emellan, exemplarframställning, visning och spridning framträder här mot en fond av sedan länge i Norden utvecklade rättsfigurer. Hur ska vi till exempel förstå allmänhetsbegreppet numera? Relaterade frågor rör hur marknaden, rättighetsklareringen och avtalstillämpningen påverkas av delvis nya synsätt.
Beträffande de inskränkande reglerna prövas det nationella utrymmet för desamma, huruvida de verkligen är fakultativa och vilken frihet som må finnas att inte utnyttja hela det utrymme som ett EU-direktiv ger. Betydelsen av trestegsregeln berörs också i denna session.
Detta följs naturligt upp i Session IV som prövar EU-rättens genomslag på områden som inte direkt regleras genom direktiv eller förordningar, såsom vad gäller bearbetningar, ideell rätt, den så kallade kompletteringsregeln, avtalsfrågor m.m. Kan EU-rätten mer indirekt få genomslag även här?
Session V vill ge viss konkretion till allt det som behandlas vid symposiet genom att studera DSM-direktivets förverkligande i Norden. Räddas eller begränsas avtalslicenserna? Sker genomslag på flera områden, t.ex. avtalsrättens domän? Vilken harmoniseringsgrad kan förväntas? Vilket nationellt utrymme har medlemsländerna vid implementering av direktivet? Vad ska man i Norden välja där det finns valfrihet i DSM-direktivet? Sker en nordisk samordning?
En avslutande Session VI vill i diskussionens form sammanfatta kunskaper och insikter som vunnits under symposiet.